Uppdrag granskning
Har precis sett programmet "Uppdrag granskning". Som den hästmänniska man är så var det inget roligt program att se, Det handlade om 5 personer som skänkt bort sina hästar av olika anledningar, sällskapshäst, promenadhäst osv. Alla 5 hästar hämtades av en Erika Larsson, som behövde sällskap till sin häst Rolex. Ägarna mailade henne och frågade hur det gick med deras hästar, så som man gör som hästägare om man säljer/skänker sin häst till någon. Man VILL veta hur den mår. 
Hon hade svarat någon och skrivit att hästen gick i en hage på hennes hästgård osv. Att den hade det bra.
.
Senare kommer det fram att Erika Larsson är ägare till Knorre Vångens Slakteri. Hon har hämtat upp dessa hästar, kört dem direkt till slakt och tjänat ca 7000 kr/häst (om det är en vanlig stor häst, slaktvikt varierar). Hon hade skrivit kontrakt med ägaren till en av hästarna, Ametist, att hon inte fick sälja/överlåta/avliva hästen, utan gamla ägarens tillstånd.
Som hästägare är ett sånt här program hjärtskärande att se. Skulle detta hända min häst, skulle jag aldrig förlåta mig själv. Hur tänker en sån person som Erika Larsson? Det är lätt att skylla på hästägaren, att hon borde gjort det svåra beslutet själv att ta bort sin häst. Det är fel, enligt mig. Hon gjorde allting rätt, Erika Larsson kom och tittade på hästen två gånger, gullade, gosade och ville ha honom. De pratade i över två timmar om hur hästen skulle skötas och hade samma uppfattning om hur bra hästskötsel skulle vara. Ametist fick inte gå ut utan täcke när det var dåligt väder. Ägaren skickade med 3 täcken, foder och mineraler. I vanlig god, jävla tro, att hästen skulle få ett bra hem.
Och Ametist hämtas och slaktas. Detta framkom inte fullt i programmet, men det kunde vilken idiot som helst fatta, som såg programmet.
Att man som människa kan leva med detta, för att enbart tjäna pengar får mig att må illa. Min åsikt är att Erika Larsson kan sätta bultpistolen i sin egen panna. Och trycka av.
Nu känner jag ännu starkare än tidigare att om jag nånsin, nånsin måste göra mig av med Mister så avlivar jag honom och jag är med honom när det händer. Han ska inte hamna på nåt vidrigt slakteri. Han ska ha mig som sin trygghet in i det sista. Att överlåta honom till en främling hans sista stund i livet finns inte på kartan. Hans sista syn ska vara hans matte, som älskar honom så.
Hon hade svarat någon och skrivit att hästen gick i en hage på hennes hästgård osv. Att den hade det bra.
.
Senare kommer det fram att Erika Larsson är ägare till Knorre Vångens Slakteri. Hon har hämtat upp dessa hästar, kört dem direkt till slakt och tjänat ca 7000 kr/häst (om det är en vanlig stor häst, slaktvikt varierar). Hon hade skrivit kontrakt med ägaren till en av hästarna, Ametist, att hon inte fick sälja/överlåta/avliva hästen, utan gamla ägarens tillstånd.
Som hästägare är ett sånt här program hjärtskärande att se. Skulle detta hända min häst, skulle jag aldrig förlåta mig själv. Hur tänker en sån person som Erika Larsson? Det är lätt att skylla på hästägaren, att hon borde gjort det svåra beslutet själv att ta bort sin häst. Det är fel, enligt mig. Hon gjorde allting rätt, Erika Larsson kom och tittade på hästen två gånger, gullade, gosade och ville ha honom. De pratade i över två timmar om hur hästen skulle skötas och hade samma uppfattning om hur bra hästskötsel skulle vara. Ametist fick inte gå ut utan täcke när det var dåligt väder. Ägaren skickade med 3 täcken, foder och mineraler. I vanlig god, jävla tro, att hästen skulle få ett bra hem.
Och Ametist hämtas och slaktas. Detta framkom inte fullt i programmet, men det kunde vilken idiot som helst fatta, som såg programmet.
Att man som människa kan leva med detta, för att enbart tjäna pengar får mig att må illa. Min åsikt är att Erika Larsson kan sätta bultpistolen i sin egen panna. Och trycka av.
Nu känner jag ännu starkare än tidigare att om jag nånsin, nånsin måste göra mig av med Mister så avlivar jag honom och jag är med honom när det händer. Han ska inte hamna på nåt vidrigt slakteri. Han ska ha mig som sin trygghet in i det sista. Att överlåta honom till en främling hans sista stund i livet finns inte på kartan. Hans sista syn ska vara hans matte, som älskar honom så.
Kommentarer
Postat av: Sanna
Usch och blä! Det var det värsta jag hört! :( Håll hårt i Mister!
Trackback
